Vecka 8 el 9
Idag är det söndag och Sverige vann i Hockeyfinalen i OS. Bättre blir det inte i OS. Till medaljer räknat har Sverige just nu vunnit flest guldmedaljer. Alla i hockeylaget får ju vars en medalj.
I vilket fall...
I fredags började vi kolla på hockey kl kvart över fem. Vi slutar sex men, vi fick ett email om på morronen om att alla svenskar, om de ville, kunde gå in till ett rum och kolla på hockeyn kl 17.00. Jag ringde upp en kund kl fem i fem och pratade med honom till kvart över fem, så jag missade lite av första tredjedelel av semin. Kunden jag ringde till var på systemet och skulle också hem och kolla på hockeyn. Så vi önskade varandra trevlig helg.
Efter hockeyn gick vi till en turkisk pub och firade segern. Sättet puben är turkisk på är att ägarna är turkiska och alla andra som är där är turkar. Har inte en aning om puben representerar en vanlig pub i Turkiet. Där satt vi till klockan midnatt någonting. Sen blev jag full och åkte hem. Somnade snabbt och vaknade tidigt på lördan. På freda kväll fick jag ett sms där det stod: "My flight got fucked up so I am still in Amsterdam. Play music tomorrow?". Meddelandet var från min vän och kollega Tom från Nottoingham. Han skulle egentligen åkt hem till England i helgen men flyget var dubbelbokat så han kom aldrig till England. Nät jag då vaknade så där tidigt på lördan tänkte jag att det var lite tidigt att ringa till honom. Jag ringde honom istället vid tolv. Fick inte tag på honom då och märkte en timme senare att jag hade missat ett smatal från honom. En timme senare efter det fick jag tag på honom. Vi bestämde då att vi skulle träffas vid tre hemma hos honom och spela lite musik och klockan var två när vi pratade. Tänkte då att jag kunde beställe en pizza så länge. Ringde till pizzeria "Il Delfino Blu" och beställde en "Pizza Americana" som innehöll tomat,ost, paprika, salami och tabasko. Va gott tänkte jag. Klockan tre ringde jag till pizzerian och frågade var fan min pizza hade tagit vägen. de sa att den är på väg. Vilket man också säger om man har bestämt träff med någon och de ringer till en och frågar var man är och man säger då att man är på väg, men i själva verket står man i kalsongerna och kliar sig på pungen. klockan kvart över tre fick jag min ljumna pizza. Den var väldigt god men jag kan nästan lova att det inte var någon tabasco på fanskapet. I vilket fall blev jag nöjd, då jag ändå blev mätt som var det stora målet med det hela. När klockan var fyra var jag hos Tom. Kände mig lite bakfull men var ändå sugen på att spela musik. Det första vi gjorde var att vi skulle prova att koppla in hans midisynt till min dator. Grejen var att synten inte fungerade i hans dator, av någon väldigt konstig anledning.
Vi installerade drivrutinen för skiten och öppnade började sedan ladda hem lite VST-plugins till programmet så vi kunde spela med pianoljud. Det fungerade alldeles utmärkt men det var lite försening på ljudet när man tryckte ner flera tangenter samtidigt. Så började att ladda ner en ASIO drivrutin. När vi hade installerat den hängde datorn sig. Jättekul! Startade sedan om datorn och då fungerade ingenting. Alla program som startar upp automatisk startade upp fint och likaså alla ikoner på skrivbordet, men när man försökte köra något program eller bara öppna en mapp så hände inget. Det slutade med att jag stängde datorn och beslöt mig för att fixa det idag (har precis fixat det). (Not: Under tiden jag har skrivit föregående har följande hänt: En hamburgare har bärnt sig på en stekpanna och vatten har kokat bort från en kastrull. Stekpannan har blivit svart och katrullen har blivit lite bucklig. Extra information är att i holland använder man fortfarande gasspis, elspis är lyx. Just nu har jag fixat det och satt på en ny kastrull med pasta.)
Efter det att jag stängt min dator började vi felsöka hans dator. Vi fann att om man har för många midikontroller installerade i windows kommer inte windows att kunna använda den senaste installerade kontrollen. Vi hittade ett program som skulle fixa detta. Midifix.exe hette detta programmet. Vi körde igång programmet och ett meddelande sa. "Register keys have been deleted successfully". Vi provade att starta Cubase, laddade en låt och tryckte PLAY. Inget ljud kom ur högtalarna. Vi startade då reason och tryckte på PLAY och det kom fortfarande inget ljud från högtalarna. Jättebra igen. Programmfan hade tagit bort registernycklarna för alla ljuddrivrutiner. Alla utom Windows standarddrivrutiner, men de räckte inte för att spela upp de ljud vi ville spela upp. (Ska kolla till Pastan nu.) (har ätit pastan nu).
I vilket fall så gjorde vi en systemåterställninng på datorn och allting fungerade som vanligt och midisynten fungerade fortfarande inte. Detta tog ju ett par tre fyra timmar som egentligen bara var bortkastade timmar.
Vi började (musiken räknat) med att spela in en ny låt. Det slutade med att de blev lite jazzig, tror jag. Senare kom Lizette, vår nya sångerska. Då hade jag förberett en sallad som belv alldeles underbar.
Recept:
Lite ruccola
Lite isbergssallad
Lite and slags blad man kan hitta i en påse.
Körsbärstomater
Gurka
Pyttelite rödlök
Feta
Krutonger (vitt tärnat bröd blandat med franska örter och olivolja i ugnen i tio minuter på 150 grader)
tillbehör
Ollivilja
Balsamvinäger
Salt
vitlöksbröd (gjorda i ugnen på traditionellt sätt)
Som sagt så blev den mycket god.
Efter den goda maten började vi spela in kvinnan på en låt som heter "Lotus Leaf Charm". En funkig låt. Hon var febrig och snorig så det blev inte perfekt, men bra blev det ändå även fast vi inte hann spela in all sång. Hon la sig sen i sängen och sov lite medan jag och tom fixade till ljudet på sången. Sen blev det inte mer inspelat.
Förra helgen repade vi på våra låtar och alla fyra (Jag, David, Tom och Lizette) och alla var bakfulla. Med brist på koncentration tyckte vi att allting lät blä. Lizette hade med sig sin kamera och hade utan vår vetskap spelat in vår repning på den. I lördes lyssnade vi på det och fann att det lär hur bra som helst. Ärligt talat lät det svinbra. Man hör jag, david och tom spela gitarr i en skön harmoni och sen börjar lizette att sjunga. När hon börjar sjunga får man gåshud. Helt underbart.
Hon hade också lyckats spela in en annan del av repningen. En del där allting verkligen lät blä och Tom skulle visa hur han ville att det skulle låta. Man kunde se att han förklarade skitdåligt och att ingen av oss andra inte förstod ett dugg. Efter att han förklarat sa han "yeah" (som just så menar jag), sen var alla tysta is säkert tio sekunder och bara stirrade på varandra. Jag höll på att dö av skratt när jag så det.
Senare på lördagkvällen när vi tyckte att vi hade druckit tillräckligt med öl åkte vi in till Leidseplein, vilket är ett ställe där det finns många pubar och klubbar med jättehöga priser på alkohol. Vid halv två blev vi trötta och bestämde oss för att åka hem. Gick förståss inom burgerking innan.
När jag kom hem la jag mig på soffan i vardagsrummet för att var så jävla kallt på mitt rum.
På söndan vaknade jag med en sol i ansiktet. Klockan var då 8.00. Kunde inte somna om så jag fick gå upp istället. Satt och svettades och satte på en Coldplayskiva. På nåt konstigt sätt så började jag göra armhävningar och situps medan jag lyssnade. När jag var tillrävkligt svettig gick jag och duschade och gick sen ut i vardagsrummet och satte mig där solen strålade in. Där satt jag på handduken på golvet helt naken och badade i solen. I två timmar satt jag där och lapade i mig så mycket sol och värme som var möjlgt.
Vid två skulle jag var på sportbaren på Leidseplein där OSfinalen i ishockey skulle visas. Fy fan vilken bra match det var. Där satt vi en massa svenskar och finnar och hejade ikapp. Det var bra tryck, det var det. Men nånting som var lätt irriterande var när jag skulle beställa en kopp kaffe till mig och en coca cola till Tom. Bartendern sa något och jag räckte fram en 5-eurosedel. Hon sa sen att det inte var tillräckligt. Kaffet och colan kostade tillsammans 9 euro. 90 jävla spänn för en sur kaffe och en vattnig coca cola. Precis, colan var vattnig. Extraktet var väl slut. Vi fick som tur var en ny cola. Men 90 spänn är ett riktigt idiotpris. Ungefär som att gå och köpa smör och sen när man ska betala det så säger kassörskan: "72 kronor tack".
Efter hocken var vi glade och alla svenskar, som jag kände, jag till en närliggnade pub och firade med öl. Där satt vi 15 st svenskar och sjöng: "Sver-i-ge, Sha lalalala. Sverige, Sha lalalalalala." och andra segersånger.
Nu är klockan kvart i elva och jag hade tänkt att städa lägenheten. Ska göra det nu, så vi hörs nästa gång.
I vilket fall...
I fredags började vi kolla på hockey kl kvart över fem. Vi slutar sex men, vi fick ett email om på morronen om att alla svenskar, om de ville, kunde gå in till ett rum och kolla på hockeyn kl 17.00. Jag ringde upp en kund kl fem i fem och pratade med honom till kvart över fem, så jag missade lite av första tredjedelel av semin. Kunden jag ringde till var på systemet och skulle också hem och kolla på hockeyn. Så vi önskade varandra trevlig helg.
Efter hockeyn gick vi till en turkisk pub och firade segern. Sättet puben är turkisk på är att ägarna är turkiska och alla andra som är där är turkar. Har inte en aning om puben representerar en vanlig pub i Turkiet. Där satt vi till klockan midnatt någonting. Sen blev jag full och åkte hem. Somnade snabbt och vaknade tidigt på lördan. På freda kväll fick jag ett sms där det stod: "My flight got fucked up so I am still in Amsterdam. Play music tomorrow?". Meddelandet var från min vän och kollega Tom från Nottoingham. Han skulle egentligen åkt hem till England i helgen men flyget var dubbelbokat så han kom aldrig till England. Nät jag då vaknade så där tidigt på lördan tänkte jag att det var lite tidigt att ringa till honom. Jag ringde honom istället vid tolv. Fick inte tag på honom då och märkte en timme senare att jag hade missat ett smatal från honom. En timme senare efter det fick jag tag på honom. Vi bestämde då att vi skulle träffas vid tre hemma hos honom och spela lite musik och klockan var två när vi pratade. Tänkte då att jag kunde beställe en pizza så länge. Ringde till pizzeria "Il Delfino Blu" och beställde en "Pizza Americana" som innehöll tomat,ost, paprika, salami och tabasko. Va gott tänkte jag. Klockan tre ringde jag till pizzerian och frågade var fan min pizza hade tagit vägen. de sa att den är på väg. Vilket man också säger om man har bestämt träff med någon och de ringer till en och frågar var man är och man säger då att man är på väg, men i själva verket står man i kalsongerna och kliar sig på pungen. klockan kvart över tre fick jag min ljumna pizza. Den var väldigt god men jag kan nästan lova att det inte var någon tabasco på fanskapet. I vilket fall blev jag nöjd, då jag ändå blev mätt som var det stora målet med det hela. När klockan var fyra var jag hos Tom. Kände mig lite bakfull men var ändå sugen på att spela musik. Det första vi gjorde var att vi skulle prova att koppla in hans midisynt till min dator. Grejen var att synten inte fungerade i hans dator, av någon väldigt konstig anledning.
Vi installerade drivrutinen för skiten och öppnade började sedan ladda hem lite VST-plugins till programmet så vi kunde spela med pianoljud. Det fungerade alldeles utmärkt men det var lite försening på ljudet när man tryckte ner flera tangenter samtidigt. Så började att ladda ner en ASIO drivrutin. När vi hade installerat den hängde datorn sig. Jättekul! Startade sedan om datorn och då fungerade ingenting. Alla program som startar upp automatisk startade upp fint och likaså alla ikoner på skrivbordet, men när man försökte köra något program eller bara öppna en mapp så hände inget. Det slutade med att jag stängde datorn och beslöt mig för att fixa det idag (har precis fixat det). (Not: Under tiden jag har skrivit föregående har följande hänt: En hamburgare har bärnt sig på en stekpanna och vatten har kokat bort från en kastrull. Stekpannan har blivit svart och katrullen har blivit lite bucklig. Extra information är att i holland använder man fortfarande gasspis, elspis är lyx. Just nu har jag fixat det och satt på en ny kastrull med pasta.)
Efter det att jag stängt min dator började vi felsöka hans dator. Vi fann att om man har för många midikontroller installerade i windows kommer inte windows att kunna använda den senaste installerade kontrollen. Vi hittade ett program som skulle fixa detta. Midifix.exe hette detta programmet. Vi körde igång programmet och ett meddelande sa. "Register keys have been deleted successfully". Vi provade att starta Cubase, laddade en låt och tryckte PLAY. Inget ljud kom ur högtalarna. Vi startade då reason och tryckte på PLAY och det kom fortfarande inget ljud från högtalarna. Jättebra igen. Programmfan hade tagit bort registernycklarna för alla ljuddrivrutiner. Alla utom Windows standarddrivrutiner, men de räckte inte för att spela upp de ljud vi ville spela upp. (Ska kolla till Pastan nu.) (har ätit pastan nu).
I vilket fall så gjorde vi en systemåterställninng på datorn och allting fungerade som vanligt och midisynten fungerade fortfarande inte. Detta tog ju ett par tre fyra timmar som egentligen bara var bortkastade timmar.
Vi började (musiken räknat) med att spela in en ny låt. Det slutade med att de blev lite jazzig, tror jag. Senare kom Lizette, vår nya sångerska. Då hade jag förberett en sallad som belv alldeles underbar.
Recept:
Lite ruccola
Lite isbergssallad
Lite and slags blad man kan hitta i en påse.
Körsbärstomater
Gurka
Pyttelite rödlök
Feta
Krutonger (vitt tärnat bröd blandat med franska örter och olivolja i ugnen i tio minuter på 150 grader)
tillbehör
Ollivilja
Balsamvinäger
Salt
vitlöksbröd (gjorda i ugnen på traditionellt sätt)
Som sagt så blev den mycket god.
Efter den goda maten började vi spela in kvinnan på en låt som heter "Lotus Leaf Charm". En funkig låt. Hon var febrig och snorig så det blev inte perfekt, men bra blev det ändå även fast vi inte hann spela in all sång. Hon la sig sen i sängen och sov lite medan jag och tom fixade till ljudet på sången. Sen blev det inte mer inspelat.
Förra helgen repade vi på våra låtar och alla fyra (Jag, David, Tom och Lizette) och alla var bakfulla. Med brist på koncentration tyckte vi att allting lät blä. Lizette hade med sig sin kamera och hade utan vår vetskap spelat in vår repning på den. I lördes lyssnade vi på det och fann att det lär hur bra som helst. Ärligt talat lät det svinbra. Man hör jag, david och tom spela gitarr i en skön harmoni och sen börjar lizette att sjunga. När hon börjar sjunga får man gåshud. Helt underbart.
Hon hade också lyckats spela in en annan del av repningen. En del där allting verkligen lät blä och Tom skulle visa hur han ville att det skulle låta. Man kunde se att han förklarade skitdåligt och att ingen av oss andra inte förstod ett dugg. Efter att han förklarat sa han "yeah" (som just så menar jag), sen var alla tysta is säkert tio sekunder och bara stirrade på varandra. Jag höll på att dö av skratt när jag så det.
Senare på lördagkvällen när vi tyckte att vi hade druckit tillräckligt med öl åkte vi in till Leidseplein, vilket är ett ställe där det finns många pubar och klubbar med jättehöga priser på alkohol. Vid halv två blev vi trötta och bestämde oss för att åka hem. Gick förståss inom burgerking innan.
När jag kom hem la jag mig på soffan i vardagsrummet för att var så jävla kallt på mitt rum.
På söndan vaknade jag med en sol i ansiktet. Klockan var då 8.00. Kunde inte somna om så jag fick gå upp istället. Satt och svettades och satte på en Coldplayskiva. På nåt konstigt sätt så började jag göra armhävningar och situps medan jag lyssnade. När jag var tillrävkligt svettig gick jag och duschade och gick sen ut i vardagsrummet och satte mig där solen strålade in. Där satt jag på handduken på golvet helt naken och badade i solen. I två timmar satt jag där och lapade i mig så mycket sol och värme som var möjlgt.
Vid två skulle jag var på sportbaren på Leidseplein där OSfinalen i ishockey skulle visas. Fy fan vilken bra match det var. Där satt vi en massa svenskar och finnar och hejade ikapp. Det var bra tryck, det var det. Men nånting som var lätt irriterande var när jag skulle beställa en kopp kaffe till mig och en coca cola till Tom. Bartendern sa något och jag räckte fram en 5-eurosedel. Hon sa sen att det inte var tillräckligt. Kaffet och colan kostade tillsammans 9 euro. 90 jävla spänn för en sur kaffe och en vattnig coca cola. Precis, colan var vattnig. Extraktet var väl slut. Vi fick som tur var en ny cola. Men 90 spänn är ett riktigt idiotpris. Ungefär som att gå och köpa smör och sen när man ska betala det så säger kassörskan: "72 kronor tack".
Efter hocken var vi glade och alla svenskar, som jag kände, jag till en närliggnade pub och firade med öl. Där satt vi 15 st svenskar och sjöng: "Sver-i-ge, Sha lalalala. Sverige, Sha lalalalalala." och andra segersånger.
Nu är klockan kvart i elva och jag hade tänkt att städa lägenheten. Ska göra det nu, så vi hörs nästa gång.
posted by Andreas at 12:05 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home