Monday, March 17, 2008

Melancholy And Radio Takes Interesting Notes Accordingly

SoDD = Subject of Day Dreaming

Tuesday, March 11, 2008

Det händer ibland

Vad har nu hänt då?

Jag hade en jättebra helg. En helt fantastik helg. Nästan magisk. Toms föräldrar var här och hans mamma har adopterat mig. Hon älskar att laga mat och lagar underbar sådan. Bara det är ju en bra början.
Helgen gick till på följande vis...

På fredagen var jag sjuk. Feber och förkyld. Vi drack nog lite vin ändå men det kan ju bara vara bra för själen. Jag kommer faktiskt inte ihåg så mycket av fredagen faktiskt, nu när jag tänker efter.

Lördagen började bra. Jag hade ingen feber när jag vaknade. Mikael hade varit på franska bageriet och köpt nybakade croissanter(jag reserverar mig för stavningen där) vilket sedan åts ihop med marmelad och varierande drycker.
Därefter Spelade jag Gothic som har varit ett härligt äventyr. Mitt i min trans ringde min vän Jockum och vi bestämde att vi skulle gå till en schackklubb. Vi gjorde så. Men innan vi började massera hjärnan med tänkande gick vi till en restaurang/cafe som vi aldrig tidigare varit på. Där åt vi en väldigt god tomatsoppa och drack Leffe. Trevlig personal var där också, för ovanlighetens skull. Sen gick vi till schackbaren och lät våra hjärnor arbeta lite i samarbete med några extra öl. När matchen var slut gick vi hem till mig och välkomnades med två nygjorda lasagner och ett trevligt sällskap som bestod av Tom, Carolina(Toms "flickvän"), Toms mamma, Toms Pappa och Mikael. Så den trevliga dagen fortsatte i en underbar middag med underbara människor och mycket vin.
Lite senare kom två svenska flickor vid namn Annika och Jenny och det bar iväg till den stora händelsen. Vi skulle alla nämligen till en inflyttningsfest. Det var inte bara en person som stod för den, utan det var 8 personer som hade flyttat in i en 3våningslägenhet. Där var oerhört många nya människor. Lite stelt var det väl i början där men det gick snabbt över. Vid ett tillfälle vände jag mig om för att prata med Tom. Han stod och pratade med en söt flicka och innan jag han öppna munnen frågade Tom henne om hon hade kysst mig. Det hade ju hon så klart inte men jag kunde ju inte missa ett sånt bra upplägg. Jag påstod så klart att hon inte kunde missa att kyssa mig eftersom det skulle vara en sån härlig upplevelse för henne. Det tog c:a 5 minuter sen kunde hon inte motstå. Hon var tydligen en av värdarna för festen och praktiskt nog hade hon en stor säng som hon gärna ville dela med mig. Så jag sov där och var lite förbryllad när jag vaknade. Men det var ett trevligt ansikte att se så det kändes bra. Vi pratade lite om hur vi mådde och det däromkring men hon var tvungen att ursäkta sig och fråga vad jag hette. Jag sa som det var och hon medgav att det var lite pinsamt. Men vi gick i alla fall och duschade, klädde på oss och sen gick vi ut i den fina staden och åt frukost på något ställe jag aldrig varit förut. Det var en frukost bestående av, Bagel med mozarella och tomat, Apelsinjuice och kaffe. Därefter Gick vi hem till mig och hon fick träffa Mikael och Tom och hans föräldrar. Därefter tittade vi på en film men somnade i min säng. Vi vaknade och hon bestämde sig för att ta sig hemåt. Men jag lät henne inte komma härifrån utan en skiva med min musik. Hon fick lyssna på några låtar innan hon gick och hon verkade uppriktigt imponerad.
Nu fick jag precis ett sms av denna kvinna där det står: "You are too sweet. You should stay over again soon. Sleep well."
Jag tror inte jag behöver fundera så länge på vad jag ska svara på det.


Jag får ursäkta för min otroligt oillustrerande berätterteknik i detta inlägg men det hade blivit alldeles för långt om jag skulle försöka illustrera detta med fler ord.

Sov gott, till er alla.

Sunday, March 02, 2008

Förgiftad!

Jo så är det. Jag är förgiftad av alkohol eftersom jag har druckit ganska mycket öl både fredag och lördag. Inget jag är stolt över så klart men det har hjälpt mig lite. Som Rivers skulle ha sagt, så har jag varit av banan lite det senaste taget men i fredags vände det.

Vi började kvällen med en spelning som gick väldigt bra. Publiken stod inte packad men där var tillräckligt med människor tycker jag nog. Kvällen fortsatte sen med att jag träffade Jockums kompis. För er som inte vet vem Jockum är kan jag berätta att han är finsk men har svenska som modersmål och är en av mina bästa kompisar här nere. Hans kompis heter Janina och hon är underbar. Vi kände en stark koppling mellan oss direkt och vi var aldrig långt ifrån varandra den kvällen. Det var nåt där som drog oss till varandra. Det dumma är att hon är tillsammans med en av Jockums kompisar i Finland. Det som är ännu konstigare är att han heter Ante och sjunger och spelar gitarr i ett band. Helt osannolikt egentligen men det är sant. Hon har allt jag kan önska och hon skulle nog ha varit här nu om omständigheterna hade varit annorlunda. Jag har hennes nummer så jag ska förklara för henne att hon nog borde bli tillsammans med en annan Ante.
Vi kom hem vid 6 på morronen efter att vi hade gått vilse i Amsterdam i regnet. Vi hade nog varit på villoväger i 1½ timme innan vi hittade hem till Jockum där vi sov till igår.

När vi vaknade igår mådde vi så klart inte så bra men snäll som Jockum är så gick han ut och handlade en stor frukost till oss. Dagen började minsann bra och jag fick se Janina i en annan miljö. Vid klockan 13.00 gick vi ut för att ta oss till sporthallen. Vi skulle spela match och min uppgift som en skadad idrottsman var att stå i mål. Vi förlorade med 10-1.
Jag var riktigt trött när jag kom hem så jag la mig i sängen och tittade på På spåret. Senare kom tre tjejer hit som heter Ella, Hatte och Genuive. Jag tror inte jag har stavat riktigt rätt. Vi drack lite här hemma sen gick vi ut. Till heiniken plein för att vara mer precis. På andra stället vi gick till var det discodans så självklart dansade vi. Mitt i allt blev jag av med mössan. Jag vände mig om och där stod en liten kaxig tjej som tyckte att hon skulle ha den mössan. Jag tog ju så klart tillbaka den för det var ju Toms mössa och jag ville inte bli av med den. Men hon följde i alla fall med mig hem och gick hem till sig vid 12 idag. Hon ville se mig igen men jag vet inte det. Kanske, kanske inte. Jag vill nog hellre koncentrera mig på det omöjliga. För att få Janina att bli min känns mer eller mindre som en omöjlig uppgift.

Idag skiner solen in genom mina balkongdörrar och jag mår bara bra. Nu fattas det bara att göra något roligt. Till exempel Gothic III.

Hej.